Igge på piren

null

Ayn Rands objektivism far med problem som av anhängare ofta viftas bort som nonsens. Utan att gå in på tidsödande detaljer vill jag punkta upp några av de övergripande svårigheter som objektivismen är anfrätt av och vilka jag inte tycker har besvarats tillräckligt tillfredsställande. De följer nedan utan någon inbördes ordning. Överlappning finnes. Olika delar av objektivismen berörs, dock främst den moraliska läran.

- Fri vilja vs. determinism

Allt har en orsak, påstås det, men koncepten skall inte förstås i enlighet med allmän praxis på området. Nej, vi har en fri vilja trots att allt har sina orsaker som har sina orsaker som har sina orsaker … Punkt slut. För en lättfattlig förklaring till detta, lyssna på självaste Leonard Peikoff, objektivismens anhängare nummer ett. Själv är jag anhängare av idén om människor som ofria, vare sig vi är determinerade eller inte. Är vi inte determinerade finns slumpmässiga faktorer med i spelet. Är detta fallet gäller indeterminismen som fortfarande inte löser frihetsfrågan eftersom inkompatibilismen stämmer.

- Fenomenologisk konservatism

Vi kan och bör anta att saker och ting är som de verkar. Objektivismen menar att vi genom våra sinnen är medvetna om en oberoende verklighet. De menar med andra ord att vi inte är medskapare till verkligheten, att våra sinnen inte tolkar inkommande sinnesintryck på ett skevt sätt. Trams enligt t.ex. sociologiska och psykologiska undersökningar. Filosofin har allmänt sett varit anklagad för att lyfta fram människans rationella tänkande som om vårt tänkande vore helt isolerat från t.ex. våra förfäder eller våra sociokulturella positioner, detta dras till sin spets av bland annat objektivister. Jag har påpekat ett alltför lättvindigt användande av det sunda förnuftet hos objektivister, där det sunda förnuftet har fått representera den fenomenologiska konservatismen. Det är inte konstigt att folk gick omkring och trodde att jorden var universums medelpunkt, solen verkade ju färdads runt den och äpplena som lossnade från grenarna sögs in mot dess centrum. Detta kunde man med enkelhet se. Det finns ibland oväntade förklaringar till sådant som tas för givet eller verkar vara fallet. Ett kritiskt sökande och en ödmjukhet inför att dagens kunskap kan vara felaktig saknas alltjämt.

- Kategoriskt tänkande anhängare (till följd av en kategoriskt funtad teori)

Ett resulat av att vi inte föds tabula rasa. Vi verkar till exempel vara predisponerade att tänka i kategorier. Därmed inte sagt att vi bör göra det – ibland blir det vilseledande. Denna punkt är extremt övergripande.  Ett annat är att egoismen förespråkas som ensamt moraliskt imperativ, ingen altruism kan eller bör ingå i moralläran. Den här diskussionen utgör ett exempel. Den enda fördelen som finnes är att det blir mindre komplicerat att resonera i moraliska frågor, men detta kan givetvis inte ha någonting med sanningsvillkor att göra, på moralområdet förefaller det snarare mer rimligt med det motsatta förhållandet då vi har att göra med så många olikartade kontexter och människor att göra. Om man förespråkar en objektiv moral *kan* både egoistiska och altruistiska förfaranden tillämpas inom samma teoretiska system. Ibland är det rätt att vara egoistisk och ibland är det rätt att vara altruistisk. Eller så är det aldrig rätt eller fel med någonting om man nu har den läggningen.

- Kontexten blir irrelevant i moralfrågor

Detta impliceras av att den etiska egoismen är en moralteori som hävdar sanningsvärdet av absoluta moraliska principer som även är universellt giltiga. Kontexten har endast spelat roll och medverkat i utformningen av teorin och är inte relevant i moralfrågor vid förändrad kontext, t.ex. i framtida scenarion eller vid hypotetiska tankeexperiment. Teoretiska tankeexperiment brukar inte ses med blida ögon av objektivister, kanske främst för att de utgör goda argument mot deras teori. Ett exempel är att det enligt nämnd teori alltid är fel att döda oavsett hur situationen ser ut. Om kontexten förändras står den etiska egoismen med samma gamla dammiga moralprinciper och gapar.

- Humes lag

Förkastas av objektivister. De flesta icke-objektivister tar den för att vara sann. Håkan Salwén går i sin avhandling Hume’s Law: An Essay on Moral Reasoning  igenom tre varianter av den – en logisk, en epistemisk och en konceptuell – med samma resultat. Den stämmer. Om Humes lag stämmer, så är Ayn Rands etiska egoism falsk. En tidigare diskussion kring Humes lag finns här.

- Historicitet

Punkten hänger ihop lite grand med fri vilja- diskussionen. Människor hamnar på olika samhälleliga positioner av olika orsaker, vissa av dessa orsaker kan man inte påverka med egen viljekraft (kan inses även av fri vilja- anhängare). Enliggt objektivister är vi inte skyldiga att hjälpa exempelvis handikappade. Låt gå för detta sett ur en argumentations perpektiv, men empatin som orsakar viljan att hjälpa andra anser åtminstone jag, rent subjektivt, är önskvärt för ett fungerande samhälle.

Återkommer säkerligen med fler invändningar vid ett senare tillfälle.

Om ett tag ska jag plöja Naomi Kliens Chockdoktrinen för att därefter balansera upp det hela med Johan Norbergs och Boris Benulics Allt om Naomi Kleins nakenchock. Återkommer med ett utlåtande senare.

Ytterligare en bok som rekommenderas varmt är Lasse Bergs Gryning över Kalahari (2005), även denna lånad av Ogar. I storpocketvarianten får du fyra sidor för kronan med en totalkostnad på dryga hundringen (kan ni räkna ut det ungefärliga sidantalet?). Journalisten Berg har under ett stort antal år träffat och talat med ledande på fältet – biologer, arkeologer, antropologer, evolutionspsykologer mm. – för att i komprimerad form delge läsaren de viktigaste fynden. Området verkar vara relativt splittrat med konkurrerande tolkningar av allehanda fenomen. Detta har inom filosofin bl.a. lett till att evolutionära förklaringar är bespottade. De är ofta svåra att verifiera. Och jag håller med även i implikationerna – det naturliga är inte det rätta. Som ren faktakunskap ökar däremot förståelsen för vissa mänskliga handlingar förutom att det även är intressant sommarlektyr.

Människan i dess nuvarande och moderna form uppstod i Afrika för cirka 200 000 år sedan. En liten grupp av dem är allas våra förfäder. Dessförinnan får vi gå tillbaka cirka 7 miljoner år för att få spår av när de första homininerna uppstod (tvåbenta primater). För 80 000 år sedan tar en liten grupp sig över från nuvarande Etiopien till den arabiska halvön. Alla icke-afrikanska folk härstammar från dessa individer. Sedan tar sig människan till Sydostasien och Kina, över till Australien, tillbaka västerut mot Europa. De flesta av dagens européer kan spåra sina förfäder till mitokondrie-DNA-linjer som uppstod för 50-13 000 år sedan. Några tar sig uppåt i centralasien och österut via landtungan vid Berings sund över till Alaska. De första vittnesbörden om bosättningar i Sydamerika dateras till perioden för 15-12 000 år sedan.

Några punkter som tas upp i boken rör den mänskliga moralen, den goda apan (jämför med Hobbes egoistiska och onda människa) religiositeten, transen, dansen och rytmen, samlarlivet, civilisationen, hjärnans plötsliga expansion, Bonoboernas sexuella beteende, tvåsamheten, mysteriet med tvåbentheten, raser (det finns endast en) bland mycket annat.

En liknande bok med fokus på människans kognition är Peter Gärdenfors Hur homo blev sapiens.

Rekommendationer utfärdas för Simon Singh’s Big Bang (2004). Populärt och välskrivet om forskningen kring universum. Har för tillfället läst halva boken och ser fram emot att avsluta den i det närmaste. Den bjuder som väntat på en del rolig läsning:

Hubble  räknade utifrån sina observationer fram att om all materia i stjärnor och planeter smetades ut jämnt i hela rymden, skulle kosmos medeltäthet vara ett enda gram materia per volym stor som ett tusen gånger vår jord.”

Eller följande, och svindlande faktum rörande entiteter som avstånd och mängd: Vår galax, och de flesta andra galaxer, innehåller tusen miljarder stjärnor. Det finns även tusen miljarder galaxer. Andromedagalaxen ligger närmast vår egen hemvist (förutom ett par dvärggalaxer), med ett avstånd på en miljon ljusår (ljuset färdas i 300 000 km/s).

I stort handlar boken om de första trevande stegen mot dagens [knapphändiga] kunskap om kosmos. Vi får läsa om de tidiga filosoferna och om ”den stora debatten” mellan engalaxförespråkarna och flergalaxförespråkarna, om Einsteins almänna relativitetsteori, om hur avstånd kan mätas, om  Big Bang och om annat lämpligt.

Tack till Ogar för utlåningen!

Ps. Boken kostar cirka 150 kr och innehåller 500 sidor vilket ger 3,33 sidor per krona.