Fri vilja och motstridiga uppfattningar om personer

Nu har det blivit dags att ge en övergripande bild av hur området kring den filosofiska frågan rörande fri vilja ser ut. Detta kommer att genomföras i en serie inlägg där jag plockar russinen ur introduktionen till The Oxford Handbook of Free Will. Tanken är att det ska bli en följetång. Idag är temat ”Fri vilja och motstridiga uppfattningar om personer”. För att läsaren ska komma i rätt stämning börjar jag med följande citat:

The problem of free will arises when humans reach a certain higher stage of self consciosness about how profoundly the world may influence their behaviour in ways of which they were unaware.” (Robert Kane)

Från ett personligt eller praktiskt perspektiv tenderar vi att se oss själva som fria agenter, kapabla att påverka världen omkring oss på olika sätt. Alternativ verkar finnas vid våra fötter. Vi funderar och väger alternativ mot varandra för att sedan välja det alternativ som ter sig mest lämpligt. Vi känner även att det är ”upp till oss” vad vi väljer och hur vi handlar. Denna ”upp till oss-het” antyder att grunden för våra handlingar finns i oss och inte i någonting annat utanför oss som är utom vår kontroll, t.ex. miljömässiga faktorer under uppväxten, naturlagarna eller gud. Kane menar att detta är själva kärnan i det som kallas fri vilja. Med andra ord menar en person att den fria viljan existerar när

(i) det är upp till oss vad vi väljer när vi ställs inför en valsituation med flera valmöjligheter, och

(ii) att själva grunden till valet finns inom oss och inte i någonting externt i förhållande till oss som vi inte har någon kontroll över.

Vissa saker kan dock komma att påverka denna intuitiva bild. Det kan t.ex. vara fallet att våra handlingar är orsakade av fysikaliska krafter utom vår kontroll. Kanske är våra val förutbestämda genom undermedvetna motiv? Insikter som dessa uppstår när vi blir medvetna om att mycket av vår personlighet och vårt beteende är påverkat av arv och miljö, att tankar och beteenden kan påverkas av social betingning, manipulation av neurotransmittorer eller hormoner o.s.v.

Kane menar att deterministiska teser indikerar att den ovan nämnda ökade graden av medvetenhet har uppnåtts. Oavsett vilken av de många skiljda deterministiska teser som avses- logisk, teologisk, fysikalisk, psykologisk mm – så finns det en gemensam nämnare: En händelse är determinerad endast om det finns betingelser vars samfällda förekomst är tillräcklig för att händelsen i fråga ska inträffa: Det måste vara fallet att om dessa determinerande betingelser gäller samfälligt, så  inträffar den determinerade händelsen. Med andra ord så är händelsen ofrånkomlig givet de de determinerande betingelserna.

Alla olika idéer som förmedlar determinism implicerar att varje händelse (inklusive mänskligt handlande) är determinerad på detta generella sätt. Nu ser vi klart och tydligt varför determinismen är ett hot mot den fria viljan. Är determinismen sann så är det

(i) inte upp till oss vad vi väljer då vi endast kan välja just det vi väljer, och

(ii) grunden till detta ”val” verkar inte finnas hos oss själva utan hos de betingelser utanför oss som vi inte har någon kontroll över.

Nu är det inte riktigt så här enkelt. På senare tid har denna fråga utmynnat i två stridsfrågor, en som handlar om huruvida determinismen är sann och en som handlar om huruvida determinismen är kompatibel med fri vilja. Mer om anslutande frågor kommer tas upp senare i serien.

Så här tror vi att det ligger till: